🗹 12v-vaccination

Då har Fenris fått sin tolvveckorsvaccination. Äntligen, känns det som. Att kunna visa upp ett vaccinationsintyg för hunden öppnar upp många möjligheter även mitt under brinnande mänskliga pandemi.

Jag passade på att ställa honom på vågen hos veterinären också och den stannade till slut på 13,6 kg lätt, och veterinären tyckte att han var i bra hull.

Han var precis hur social som helst både före, under och efter vaccineringen, och sticket reagerade han inte ens på (kanhända hjälpte det att han fick lite godis samtidigt), även om han nog tyckte att just själva bilresan var bland det värsta jag har utsatt honom för.

Idun var orolig när vi kom hem, vilket såklart inte är något positivt i sig – men jag väljer att också tolka hennes oro som att hon faktiskt har tagit honom till sig vid det här laget, trots att hon nog tycker att han kan vara riktigt jobbig ibland också. Men han lär sig, och hon gjorde lekinviter.

Efter lite lunch efter veterinärbesöket, en kort promenad och att ha fått träffa en av grannarna så sover han gott nu. Jag noterade också att han var förvånadsvärt ointresserad av grannens katt som låg stilla när vi var ute och gick förbi, vilket är skönt. Trafiken bekommer honom knappt längre, utom möjligen när det dundrar förbi stora lastbilar.

Och i morse så kom det till slut en bekräftelse på att vi fått en plats på valpkursen. Återstår bara att betala in anmälningsavgiften.